Lille-Fot
SHV Morgan är en engelsk fullblodskorsning. Det är en valack på 10 år, ca 160 i mankhöjd.
När Morgan togs omhand av SHV, Svenska Hästars Värn http://www.shv.org/, så var han 1½ år. Vet inte riktigt varför han togs omhand. Han har nu gått hos en fodervärd i Burs men hon har inte ork längre till fyra hästar, så Morgan och en till skall lämnas iväg.
När vi kom dit så pratade vi ett tag med den nuvarande fodervärden. Sen gick vi ut till hagen för att hämta Morgan. Jag borstade ett tag och sen skulle sadel och träns på och så satt jag upp. Det första jag tänkte när jag väl satt på ryggen var att han hade ett ganska åsnelikt utseende. Lång, smal hals, långa öron, han är ganska mörk med ljusare partier kring ögon och mule. Alltså, en stor åsna.
När jag sen skulle rida så kändes allting helkonstigt. Han var så lång!!! Men på något sätt lyckades jag ändå visa att jag ine var en så dålig ryttare som jag kände mig.
Om tidigast två veckor skall vi hämta honom. Då kommer vi samtidigt lämna tillbaka Gnutta. När vi fått hem Morgan så kommer Pussie nästan bara gå som sällskap. När kompisar är här och rider så blir det på henne som dom kommer rida och om jag får tid över så rider jag henne ibland också.
I början så kommer jag rida lektioner för Helen. När jag sen vant mig vid honom och det går att rida till ridhuset (vi har ingen hästtransport) så kommer jag börja rida dressyr för Katja. Så det skall bli kul.
Men ni kanske undrar varför jag i rubriken skrev Lille-Fot, men kallar hästen Morgan. Det är för att jag inte vill ha människonamn på en häst och jag vill inte kalla honom Mogge som han kallas nu. Därför satte jag mig ner för någon kväll sen och letade igenom min pärm där jag skriver upp namn från böcker och filmer. Jag valde ut sex namn därifrån som jag sen valde mellan. Till slut blev det Lille-Fot. Den "riktiga" Lille-Fot är en dinosaurie, långhals, från filmerna om Landet för länge sedan.
När jag berättade för mamma och pappa om mitt namnval så sa båda två "Tänk om han inte har någon liten fot då?" Men det är ju just därför jag valde namnet. Han är inte liten. Tror att jag kommer få mer kommentarer på det än på Pussie;)
Mamma som tog korten var inte riktigt kompis med min kamera, så bilderna när jag red blev suddiga. Men det kommer att bli fler:) Förhoppningsvis bilder och filmer från när jag rider för Katja och Helen också.
Härstamning
Av någon anledning så står inte hennes senaste föl, Scarlet, med där. Antagligen är hon inte renrasig.
Här är länken: http://www.connemaraponny.org/pedigree.pl?id=22107
Matvraket Pussie får frukost:)
Arabiskt fullblod
Jag fick bara lust nu att skriva ner lite fakta om min favorit hästras: Arabiskt fullblod!
Det arabiska fullblodet är en av världens äldsta framavlade hästraser. Den kommer från Arabiska halvön i Mellanöstern.
Det arabiska fullblodet är en av de mest eftertraktade raserna eftersom den kan användas inom så många grenar. Speciellt distansritt passar den bra till pga sin uthållighet. Trots att araben inte har hoppanlag så går den att använda även där. Den passar bra i dressyr tack vare de mjuka rörelserna och den böjda nacken. Det går även att köra araber.
Araber har kort rygg, rundad nacke och en tydligt konkav nosrygg. Den har litet huvud och platt panna. Araber har en svanskota, en ländkota och ett revben mindre än andra hästar, alltså 17 revben, 16 svanskotor och 5 ländkotor. Den höga svansföringen beror på att den har färre svanskotor. Araber är 145-155 cm i mankhöjd och finns i alla färger utom balck, skäck och tigrerad. Araber som föds som skäckar håller nu på att avlas fram till Pintabian (bild längst ner i inlägget). En arab väger mellan 350 och 500 kilo. Det som är speciellt för en arab är huvudets form och den höga svansföringen. Arabens rörelser är mjuka och flytande med fjädrande steg. 
Araben avlades fram för över 4000 år sedan av beduinerna. Det är den äldsta rasen som avlats fram av människor.
Den mest renrasiga arabsorten kallade beduinerna Asil-arab. Det var strängt förbjudet att korsa två som inte var Asil-araber. Men för att undvika inavel så kunde man korsa en asil-arab och en "vanlig" arab. Stona var värdefullare än hingstar och de användes inom både avel och ridning. Beduinerna kastrerade aldrig hingstarna trots att de var för heta för ridning. Detta ledde till att hingstarna ofta såldes eller dödades. Bara de bästa behölls.
Araben började sen spridas till Afrika och efter det till Europa. När Amerika koloniserades under 1500 och 1600-talet så förde conquistadorerna med sig arabiska fullblod dit.
Det finns legender om att Allah skapade araben. Den ena säger att araberna fick sin ande från Nordanvinden, sin styrka från Sunnanvinden, sin snabbhet från Östanvinden och sin intelligens från Västanvinden. Medan han gjorde detta sa han: "Jag skapar dig, araben. Vid din pannlugg binder jag Seger i strid. På din rygg sätter jag rikedomar. Jag fäster dig som en av Jordens Skatter. Jag ger dig flykt utan vingar."
En annan legend säger att Allah skapade araben ur Sunnanvinden "När Allah skulle skapa Hästen, sade han till Sunnanvinden, -Jag vill göra en varelse av dig, Förtäta dig. Och vinden förtätade sig. Strax uppenbarade sig ärkeängeln Gabriel och tog en handfull av stoftet och gav det till Allah, som av det skapade en mörk fux. Och han sade: Jag benämner dig Häst, jag döper dig till arab och jag ger dig myrans rödbruna färg, jag har hängt lyckan i din pannlugg, du skall vara de andra djurens Herre. Män skall följa dig vart du går, du skall vara lika snabb som förföljare som i flykten, rikedomar ska forslas på din rygg och du skall bringa lycka med dig. Sedan gav han hästen ärans och lyckans tecken, en vit stjärn i pannan."
Båda legenderna är fina, men det är inte sanning.
Ryktet om arabiska fullblod är att de är heta och livliga, men egentligen så har de ett lugnt, snällt temperament. De har däremot skarpa sinnen och instinkter vilket gör dem extra uppmärksamma på vad som händer runt omkring dem. Araber är intelligenta, lättlärda, tillgivna, lättfödda och anpassas lätt till omgivningen. Vissa araber tål att små barn klänger omkring på dem och de behöver inte en lugn och van ryttare. Men sen finns det araber som är riktiga idioter. Detta beror inte bara på ryttaren. Jag hörde om en som köpt en arab som hon sen inte kunde rida. Hon lät flera andra duktiga ryttare rida hästen, men ingen klarade av den. Det slutade med att hon lät avliva hästen.
Övrigt:
• Efter en renrasig arabs namn så sätter man bokstäverna OX.
• Det triangelformade huvudet skall enligt arabisk tradition bilda formen av en arabisk vapensköld.
• Vissa araber kan bli så låga i mankhöjd att de räknas som ponny (under 148 cm). Även om de är under gränsen så räknas de till hästar.
Två pintabian. T.v. svartskäck, t.h. rödskäck.
Säg gärna till ifall jag skall lägga ut fakta och bilder om andra raser också:) Jag gör det gärna:)
Halt häst:(
På eftermiddagen så skulle jag och en kompis rida ut. Jag red Gnutta och hon Pussie. Vi märkte redan innan vi red iväg att hästarna var pigga. Vi var iväg på en ganska lång uteritt. På vägen hem så skulle vi trava, men Pussie får dårfnatt och börjar nästan skena. Gnutta sticker såklart efter. När jag försöker få stopp på Gnutta så tappar jag båda stigbyglarna och ramlar av. Eftersom jag fortsätter att försöka få henne att stanna efter avramlingen, så håller jag kvar i tygeln. När jag känner någonting nudda axeln förstod jag att hon hade gått omkull, men när jag kom upp igen så var hon redan på väg bort i trav. Kompisen hade fått stopp på Pussie. Jag såg på marken att Gnutta hade halkat på en isfläck och därför gått omkull. Så nu var det bara att försöka gå ikapp Gnutta. Efter ett tag saktade hon iaf ner till skritt, men hon stannade först när jag bara var några meter från henne:(
Utan skador på varken mig eller hästen så satt jag upp igen. Ett tag senare när vi skulle trava igen så tyckte jag att Pussie som var jämsides med mig travade konstigt. När kompisen sen ledde henne mot mig så märkte jag att hon haltade på vänster fram. Inte alls kul. Så vi gick sista biten hem.
Nu verkar Pussie vara bättre i benet och hon haltar bara i traven. Det blir för det mesta vila nu och promenad några gånger i veckan för att ingen av dem skall slöa till.
Jag blev väldigt glatt förvånad över Gnutta när jag var ute och gick med båda två tillsammans i onsdags. Gnutta som annars bara brukar springa på gick lugnt och sakta och anpassade sig till Pussies steg. Det var bara när vi kom in på gården som hon gick på före. Då släppte jag loss henne helt så att hon gick utan grimma sista biten ut i hagen. Och vem var det då som hamnade på efterkälken? Jo, Gnutta såklart. Suck va trött jag blir på dem ibland;)
Men en sak som var rolig med avramlingen var att kompisen såg Gnutta komma galopperande i ögonvrån. Sen hörde hon Wiiiiiii och en duns. Utan att jag visste om det så hade jag sagt Wiiiiii när jag flög av. Det hade vi roligt åt resten av tiden hon var här:D
Jag kan ju lägga till att jag just nu håller på att leta efter en häst som är lite yngre än de här två gamla 26-åriga ponnyerna. Om jag hittar någon så kommer jag att lämna tillbaka Gnutta och Pussie kommer bara ridas kortare bitar ibland.
